Nu var det längesedan som jag skrev och jag har en hel halvmara att rapportera om!
Fick under fredagen, alltså dagen innan, reda på att jag kunde få tag på startbevis till Görbeorgsvarvet. Första reaktionen var ju att det var knäppt och att alldeles för spontant, men å andra sidan är det ju kul att springa varvet, med hela den folkfesten som det innebär så det gick ganska fort att bestämma mig för att, vi kör! Det kändes också spännande att se hur det skulle gå när jag inte tränat långpass utan bara kortare löppass, men mer styrketräning, och att springa helt utan press.
Dagen började med att vi åt en vanlig gröt, ägg och ostknäke-frukost i Hjo. Sedan tog vi bil till Skövde och därifrån tåg till Göteborg. Här nedanför är laddar jag mentalt på tåget.
Väl i Götet mötte vi upp komisarna som hade startbevisen, därefter var det lagom att ladda med lunch, kl 11.30 ungefär. Det blev en favorit i repris, sushi!
Jag startade sedan inte förränn kl 15:39 och vädret var både varmt och soligt. Men jag laddade upp med vätskeersättningstablett i vattnet. Sedan ställde jag mig i bajamaja-kön i tid för att slippa känna den stressen, de köerna kan nämligen vara väldigt långa. Sedan satte jag mig i skuggan i skogen bakom mässhallen för att ladda upp inför starten. En timme innan start ungefär tog jag en banan och gick sedan och lännade in väskan.
När det var dags att ställa sig i startledet kände jag mig kissnödig, jobbigt, för det går inte att ställa sig i en 20-min bajamaja-kö. Så jag hukade mig bakom en buske och hoppades att folk hade vett att titta bort :). Sen kände jag mig redo för att ge järnet.
Precis innan start hörde jag mitt namn och en kollega hejjade på mig och gav en peppande high-five innan start. Sedan hörde jag startskottet och vi var iväg.
Det var ganska segt i starten och man fick anpassa tempot till det rådande, eftersom det var så mycket folk och ingen möjlighet att ta sig förbi. Det lättade sedan lite längre in i slottsskogen. Vid 2 km stod Frida och hejjade, det kändes mycket bra. Redan två km senare stod nästa hejjare, samma kollega som i starten plus en till. Jättepeppande!
Jag sprang på i mitt tempo och försökte springa så avslappnat jag kunde men såg på klockan att tiden inte var så tokig i alla fall. Första 5 km avverkade jag på ca 30:30 min. Gött.
Jag har aldrig njutit så av utsikten som jag gjorde i år på Älvsborgsbron, det var härligt.
Jag försökte slappna av i alla nedförsbackar och tror att det var där jag lyckades hålla uppe tempot. Vid 10 km såg jag att jag höll tempot fint, ca 1:00:50 där.
Sen tuggade det på, ganska varmt och mentalt tycket jag att det är som tyngst ungefär vid 12 km. Men när jag närmade mig bro nummer på kände jag mig fortfarande hyfsat pigg och tog bron i mitt eget tempo för att kunna njuta i nedförsbacken sedan. Vid 15 km hade jag fortsatt att hålla tempo och då fick jag vittring på att det här kunde bli rekord! När jag sedan kom förbi Nordstan stod tjejen vars nummerlapp jag hade och då ropade jag - det känns jättebra och kanske blir rekord!
Det kändes verkligen tungt på väg upp mot avenyn, men när jag var på toppen och vände kände jag att, det här klara jag, nu är det ju bara ett par kilometer kvar, och det gjorde jag. Den sista biten kände jag mig stark. Jag försökte räkna lite huvudräkning och kom fram till att jag borde slå rekord! Det var verkligen peppande. vid 19 km står återigen en av kollegorna och hejjar, och jag skriker att jag slår nog rekord. Sen var det ju bara att ge det sista jag hade.
När jag kom in på sista hundra meterna gav jag verkligen allt jag hade och äntligen i mål så var jag helt slut och bara vinglade fram. Men det blev rekord och jag var supernöjd att det gick att springa 2 mil sådär spontant.
Ganska varmt i mål.
Efter loppet blev det grillning på en kompis balkong och så tog vi buss och tåg hem tillbaka till Skövde och bilen tillbaka till Hjo igen, hemma ca 01:00.
Dagen efter blev en lugn dag, ganska stela ben, men inte mer värk än i musklerna i alla fall. Den värsta åkomman jag drog på mig var väl solbrännan i nacken och på axlarna.
Både söndag och måndag blev vilodagar, vilket kändes välbehövligt. Men sedan var det ju dags för att ladda inför blodomloppet som är i morgon, torsdag.
Därför blev det ett jättekort! intervallpass igår och idag bara promenad till affären för att köpa planteringsjord.
Nu är balkongen full med pytsar med frön av olika slag :). Om man ändå kunde bli självförsörjande på 5 morötter ...
I morgon är alltså blodomloppet. Då ska jag försöka komma under 55 minuter. Vi får se hur det går med det målet efter den här tävlingsveckan.
