Påskhelgen

Vad härligt det var med långledigt över påsk! Långfredagen började vi med en lång och lugn frukost, sen bestämde vi oss för att plantera i våra pallkragar (som vi får ha stående i svärföräldrarnas trädgård), så vi åkte iväg och köpte jordsäckar och fröer. Sen kollade vi väderprognosen, och då såg vi att det var snö på gång och kallare väder, så de planerna la vi på hyllan.

Innan lunch tog vi en löp/promenad och jag kände att jag kunde springa lite längre i sträck och det kändes bra. När vi var i solen kändes det nästan som sommar, men de kalla vindpustarna kastade oss tillbaka till det kalla aprilvädret. Totalt sprang vi 3,9km på 36 min. När vi kom tillbaka från rundan fick vi sen en härlig påsklunch.

Sen åkte vi norrut mot Hjo, och lite otippat så var det faktiskt ett bra drag vädermässigt. Där slapp vi snö, som vi annars hade behövt stå ut med nere i Blekinge men det var ändå kallt. Under helgen tog vi promenader i vårkylan och skådade fåglar. Jag fick ihop ungefär 20 olika arter mitt i stan. Här är en söt blåmes.

En kväll bjöd jag på exotiskt fruktfat till efterrätt. Ser det inte härligt och gott ut!

På söndagen firade vi mamma 70 år med påskbord på Knistad herrgård. Hela familjen och alla barn var med och vi hade en riktigt mysig dag. 

Sen åkte jag och Henrik hemåt, men vi stannade till på Ikea på vägen. Där gjorde vi en bra bebis-shopping. Vi kommer nog inte behöva göra den klassiska stora Ullaredsturen som många blivande föräldrar gör, skönt. Vi har ju fått ärva en del och kom hem med en stor kasse bebiskläder från syskonbarnen. 

I måndags var det väldigt skönt att ha en ledig dag till hemma. Vi tog en till löp/promenad som blev 5km på 45 min. Det betyder 4 sådana pass på 8 dagar. Häftigt!

Årets första sup ;)

I helgen vad det underbart vårväder så vi tog med oss SUP:arna till Långasjön för en premiärtur. Det blåste lite kallt, men när det var vindstilla och solen låg på kändes det som en sommardag. Jag och Henrik hade dock lite olika kläder på oss. Jag körde trelagersprincipen med skor, tights, underställströja, tshirt, fleece och pannband, medan han bara hade surfshorts på sig. Men å andra sidan så paddlade jag på lite lugnt och han for som en stolle fram och tillbaka över sjön i ett sick-sack mönster. Vi var ute i en dryg halvtimme där Henrik skrapade ihop 3 km. Jag kanske paddlade halva sträckan. Det var himla kul att detta funkade bra att göra med magen. Jag tror att det är en ganska bra sport, stärkande för mage och svank.

När vi paddlat klart tog vi en promenad längs med sjön. Jag fick lite feeling och sprang lite intervaller när andan föll på, och det kändes riktigt bra faktiskt. Kul att jag kommer igång med löpningen såhär efter 24 veckor! Men att springa lite lätt och sedan gå om vart annat var superhärligt i skogen. Med vårsolen strilande mellan träden och vattnet precis nedanför.

På måndag morgon skulle vi till barnmorskan och då var första gången hon mätte och klämde på magen. Allt såg så fint ut. Sen fick vi också lyssna på bebisens hjärtljud. Jag blev riktigt rörd. Nu är den verkligen så påtaglig. Vissa kvällar är det värsta discot där inne och jag känner hur den tumlar runt, och magen guppar till när den sparkar.


Vid förra mötet hos barnmorskan så fick jag låna facklitteratur om träning för gravida. Boken var superbra och väldigt positiv till all form av träning för gravida. Det var väldigt bra att läsa om alla fördelar med träning som gravid, både för mamma och bebis med hänvisning till forskning. I boken fanns lite exempel på övningar och beskrivet när och vad som inte lämpligt att träna. Men det mesta funkar, och när man inte ska träna är i princip samma som gäller för vem som helst. Mår du dåligt, har högre puls än vanligt eller andra besvär så ska man ta det lugnt. Men jag lyssnar alltid på min kropp, så detta gav mig snarare en positiv känsla som gör mig modigare och att jag vågar lite på mina känslor.


Inspirerade av detta så gav vi oss i tisdags ut på ett litet intervall pass. Henrik följde med som moraliskt stöd. Uppvärmning med en bit promenad sedan ömsom sprang ömsom promenerade vi. Jag försökte springa så länge det kändes bra och de sträckorna blev längre och längre under passets gång. Det känns som man vänjer sig vid känslan som är lite ovan. Det gäller ju att spänna till i mage och bäckenmuskulatur så att man är stabil och i början blev jag trött fort. Men efter passet var jag så lycklig och hade massa ny energi. Förvånad över att detta händer i vecka 24+0. Men jag kanske har vant mig vid känslan av att ha en större mage och känner av att det är bra med bebisen där inne. På kvällen sen fick jag några rejäla kickar inifrån. Hen kanske också vill vara med :)

Lite nytt

Förra helgen beställde vi barnvagnen! Efter lite research kom vi fram till att det var en som uppfyllde alla de krav som vi ställde. Eftersom vi bor tre trappor upp utan hiss så måste den till exempel gå att bära upp och inte vara för tung. Sen ska hantaget gå att ställa in så lågt att det passar mig som är så kort. Det var faktiskt ett problem på flera vagnar som jag inte trodde skulle existera. Slutligen landade valet i en Easywalker Mosey+ med en ligg- och en sittdel. För enkelhetens skull så köpte vi ett babyskydd till bilen också, och lyxade med Isofix-insats så att den ska gå att sätta fast och lossa snabbt och enkelt. Det gick även att fästa denna på barnvagnen, om så önskas.


I veckan som gick var ju Henrik i Seattle med jobbet och jag var hemma själv, men när vi beställde vagnen så tänkte vi att paketet kan ju ligga hos ombudet till på lördag, så kan Henrik hjälpa mig att hämta det. Men så på tisdagen fick jag ett, eller ja fyra, sms med texten ditt paket har kommit. De hade kommit till en liten tobaksaffär i stan, så runt lunch fick jag ett telefonsamtal där de undrade lite snällt om jag skulle kunna komma och hämta paketen under dagen, för de tog ganska mycket plats..
Gick in och kollade och ett av paketen skulle visst väga ganska mycket, så inget jag bär upp för trappan ensam. Åkte till butiken efter jobbet i alla fall och fick hjälp att lasta bilen full, dessutom låg det säckar med jord kvar i den som vi skulle köra till svärföräldrarna för att plantera i pallkragarna.

Jag ringde en vän som jobbar i samma hus som vi bor, och som tur var så var hon kvar på jobbet och kunde hjälpa mig att bära upp de tyngsta lådorna! Sen fick hon skynda sig till hämtning på dagis. Så tacksam över att ha så hjälpsamma vänner :).
Jag kunde ju inte hålla mig sen till när Henrik kom hem med att titta på vagnen och om färgen blev bra, så jag började öppna direkt. Vi var lite wild and crazy och valde en steel blue istället för vanlig trist svart. Jag är riktigt nöjd :).

Jag håller kvar lite vid de där vårkänslorna, för i fredags var det dags för årliga klippningen :). Det blev nog 15-20 cm som rök tillslut och det känns såå skönt. Jag är väldigt nöjd. Gick dessutom till en ny frisör, och det är inte helt lätt att hitta någon ny som man trivs med, men detta verkar ha blivit ett lyckokast.

 

Vår i luften

Förra helgen vad det verkligen vår i luften så vi åkte på förmiddag ut till en plantskola och köpte lite fina vårblommor och kryddväxter. Det blev penseer i två färger, små påskliljor, citrontimjan, persilja och mynta.

















Sen gjorde jag lite vårfint och planterade ut dem i krukor på balkongen.

Där hängde vi sedan en stor del av dagen. En riktig njutardag!



På söndagen fick jag ett sug när vi gick där i solen till affären för att handla och sa till Henrik att jag funderade på att nån gång vill jag gå på den där hängbron över Mörrumsån som jag kör förbi på väg till jobbet. Så sagt och gjort så bestämde oss för att vandra en del av Laxaleden som går längs med Mörrumsån, vi snabbade oss hem och bytte om, tog med lite vatten och en frukt och åkte till Elleholm. 

Därifrån gick vi längs med leden i solen och såg några fiskare längs med ån som njöt av en solig laxfiskepremiär. Jag hade med mig mina stavar för att få lite extra kraft i stegen. (Bakifrån syns det nästan inte att jag är gravid)

Det var fantastiskt vackert att vandra längs med Mörrumsåns varierade och strömmande vatten. Vid en bro vände vi och gick tillbaka längs med ån på andra sidan. 

Ett litet stopp tog vi på en bänk där vi inmundigade en banan och delade på en kardemummabulle överbliven från semmelbaket. En av oss lite mer påklädd än den andre.

Sen kom vi till hängbron... jag vågade gå ut en bit, men när vattnet kom under fötterna ville jag vända. Den var väldigt vinglig och plankorna låg med ojämna mellanrum, dessutom stod det att man beträdde bron på egen risk... Henrik gick ända ut i forsen på bron.


Det var ett mysigt litet vardagsäventyr. Totalt var vi ute i drygt en och en halv timme och det blev 6,5 km. Tror bestämt att vi måste försöka få till fler vandringar längs med Laxaleden i vår!

Det kändes som ett mysigt avslut på helgen. Sen tidigt på måndag morgon skulle Henrik åka till Seattle med jobbet, och jag vara ensam hemma hela veckan.