Vecka 10-11

Vecka 10
Hela förra veckan var jag fortfarande förkyld, då den enda träningen efter jobbet som jag fick till var två promenader. Men det härliga var att solen verkligen har börjat komma tillbaka och i luften är det vår.
Här kommer det lite bilder från promenaden längs strandpromenaden:

 

På lördag morgon åkte jag och Linnea till Ljungby på ett ledarskapseminarie som vi blivit nominerade till och bjudna på av Rotary Bromölla. Det var Rotary som anordnade det och vi var 20 ungdomar i 18-30års åldern från södra Sverige. Dagen bestod av föreläsningar med personer med olika bakgrund som pratade om ledarskap på olika sätt. 

Efter första dagens föreläsningar var slut var jag rätt trött i huvudet och gick ut på en powerwalk/löptur. Eftersom jag fortfarande hade lite förkylning kvar så försökte jag att hålla pulsen ganska låg. Det var otroligt härligt väder, och just då kändes det lite tråkigt att ha suttit inne när solen sken så härligt. 

På kvällen åt vi gott och hade tid att prata lite, och det var trevligt att träffa lite nya människor i samma ålder. På kvällen skulle DrBombay spela på hotellet vilket förklarade öronpropparna som låg på kudden på rummet. Det var väldigt högljutt och jag försökte gå och lägga mig i tid, men det blev inte direkt någon skönhetssömn. Nästa morgon var jag rätt trött och hade lite huvudvärk, men föreläsarna var rätt intressanta den dagen, kändisnamnet var Eskil Erlandsson.

Sammanfattningsvis en helg med intressanta föreläsningar, god mat och trevliga människor. Men trist att bara sitta inne en så solig och härlig helg, och så mycket bilåkning.

Vecka 11:

På tisdag morgon åkte Henrik till Pakistan igen, så när jag kom hem var det ingen som hade handlat eller börjat med maten ;). Som vanligt när jag är ensam hemma blir det något husmanskostigt. Den här gången slängde jag ihop en kålpuddig för det var så himla längesen jag åt det.

Den blev riktig god, som tur var, för jag fick ju sen äta den hela veckan :). Jag fick även feeling och bakade ett råg-rödbetsröd i långpanna. Det blir ju så härligt rosa.

Veckans första träningspass blev inte förrän på onsdagen, men då tog jag på mig löpdojjorna. Det blev en lugn tur, på låg puls, totalt ca 7 km i 7 min tempo. 

 
Det kändes ingenting i foten så dagen efter tog jag samma runda igen på ungefär samma tempo, men det kändes lite mer ansträngande. Flåset är väl inte vad det borde efter ett par veckors förkylning. 

Det kände jag av på fredag morgon då jag simmade innan jobbet. Simmade först et par vändor teknikövningar, men försökte lite snabbare 50m, men jag fick så hög puls. Kände mig förkyld igen efter det. Att det ska vara så himla svårt att bli frisk.

Efter jobbet i fredags körde jag hem hem till Hjo. Först fick jag räkor hemma hos mamma och pappa och sen gick jag över till min syster och då lekte barnen zombies så då sprang vi runt huset i mörkret. I lördags promenerade vi i solen och sen myste vi inne ock lekte frisör. 

På kvällen somnade jag i soffan redan kl 21. Så himla mysigt att vara hemma i Hjo en helg, men samtidigt är det ju lite maxat att köra massa bil två helger i rad och inte vara hemma något. Så jag försökte åka hem relativt tidigt idag, söndag, direkt efter lunch. 

När jag kom hem handlade jag och sen lagade jag mat. Idag blev det en himla god grönkålspaj. Nu har jag vara vilat och tagit det lugnt inför en ny jobbvecka.

Ikapp: Vecka 8-9: nya vägar och sjukdom

Vecka 8: Prövade foten och nya stigar
Måndag morgon steg jag upp lite tidigare och åkte till simhallen, där var jättesnälla Maria som ställde upp med lite extra coachning. Hon hade lagt upp ett jättebra teknikpass där jag verkligen blev drillad :). De andra grabbarna som var i poolen den morgonen ville bara mata längder så jag fick Marias coachning för mig själv, lyx!
Resten av dagen kändes jättebra, jag hade ju fått till ett toppenpass redan innan frukost. På eftermiddagen träffade jag en sjukymnast som kollade på foten och hon sa att det skulle vara ok att försöka börja springa på foten nu. Ok om det gör lite ont under tiden och efter, bara det inte gör ont långt senare. Sagt och gjort så testade jag en mkt lugn runda på onsdagen. Det blev 6 km på 45 min med korta och mycket lätta steg och det kändes otroligt bra att få komma igång igen, och vara utomhus!
På tordagen kunde jag inte hålla mig så det blev samma runda i samma lugna tempo igen och inget ont :).
På fredagen åkte jag själv till simhallen och körde i 45 min medan Henrik var hemma hos en kompis och lagade mat, så när jag var klar så var middagen serverad och vi hade en jättemysig kväll.
På lördagen var det strålande sol så jag tog MTBn ensam ut i skogen bara 10 min från lägenheten och utforskade lite nya stigar. Det var jättekul!

På söndagen åkte vi till Isaberg, Hestra och åkte skidor med min syster med familj. Jag och Hernik var skidskollärare åt en 6 och en 8 åring. Vi hade otroligt tur med vädret, det var strålande sol och varmt, men bra före i backen.

Vecka 9: sjuk
Natten till måndag blev jag magsjuk. Det gick över fort, men huvudvärk och trötthet hängde i en bit in i veckan. Två dagar hemma från jobbet blev det, sen kunde jag börja jobba men var inte helt hundra. På fredagen kände jag mig nästan frisk. När Henrik kom hem från jobbet så hade han en överasking till mig, det var en Rubiks kub. Jag har sagt att jag vill ha något att sitta och pilla med som inte är mobilen, och detta var ju mitt i prick. Sen lagade han en jättegod bouillabaise till mig! Honom kan jag tänka mig att gifta mig med!

I lördags vaknade jag istället med halsont och förkylning. Så nu är jag lite sjuk igen, men det kanske är bra att allt kommer på samma gång så kan jag få vara frisk sen.
Idag åkte vi till Ikea för att köpa lite grejer till ett kommande inredningsprojekt. Sen blev det ju sjukt mycket andra prylar och blommor, men det är ju kul.

Vecka 5-7: tjänsteresor och ljusare tider

Vecka 5: Tjänsteresor

Första veckan i februari började med en tjänsteresa till Slovakien där jag skulle träffa en kund. Först flög jag från Köpenhamn till Prag i Tjeckien och där körde vi bil i 6 timmar för att komma till en by i Slovakien där kundens fabrik låg. Det var en ganska jobbig resa men lite kul att få se så mycket av Europa. På hemvägen tog jag flyget från Bratislava så då blev det inte lika mycket bilåkande, men jag kom hem ganska sent. Onsdag var en vanlig jobbdag och när jag kom hem blev det en timme på trainern. Under torsdagen var jag också på resande fot men i Sverige den här gången.

Det är jättekul att komma iväg till kunder, men de här veckorna var det mycket att göra på jobbet, och när det samtidigt blev mycket restid så var det svårt att hinna med allt så högarna på jobbet växte. 

På lördagen cyklade jag en timme och på söndagen gick jag på poweryoga för löpare.

Vecka 6: Inställt lopp

På måndagen tränade jag på lunchen. Eftersom det varit så himla dåligt med snö så ställde jag mig i stakmaskinen, 4 km på 25 min. Senare den dagen så fick vi veta att Engelbrektsloppet blev inställt på grund av brist på snö. Det kändes så himla retligt och massa frågor kring klassikern dök upp. Måste jag åka vasaloppet nu? Under veckan reddes frågetecknen ut och det visade sig att det var ok att åka Engelbrektsloppet 2017 istället och få räkna in det till årets klassiker. Väldigt skönt besked för jag skulle inte hinna upp till Vasaloppet, och med den dåliga träningen på snö så är 9 mil ganska mycket mer än 6 mil! 

Den här veckan började det kännas att det blir ljusare ute om kvällarna också. Det var nästan att jag sjöng när jag satt på cykeln till tåget efter jobbet när solen fortfarande var uppe.

Träningen resten av veckan blev yoga och styrketräning hemma på tisdagen, en 50 min promenad på onsdag och B1 passet på trainern på fredagen.

Istället för att ha kört det inställda Engelbrektsloppet på söndagen så tog jag en mountainbike tur. Det var väldigt välbehövligt att komma utomhus i dagsljus, det var längesedan. I och med att foten har gjort ont och det inte blivit någon löpning kände jag i hela kroppen att det var nödvändigt att göra en utomhusaktivitet, det hade jag saknat! På kvällen sedan blev det simning med klubben och vi körde ett Css-pass. Vilket innebär att man simmar 400m och sedan 200m i maxfart för att på så vis få fram sin optimala 100m tröskelfart att gå efter på träning. Min css-fart hamnade på 2min16s.

Vecka 7: långpass med sockerdipp

Den här veckan blev det ytterligare lite ljusare på kvällarna vilket gav lite mer energi.

Tisdagen var återigen resdag med kundmöte i ljungby. Efter det var det äntligen lite rutin på jobbet så att jag kunde komma ikapp lite.

Tisdag och torsdag cyklade jag och på fredag kväll åkte vi till simhallen och jag simmade ett bra 50min pass medan Henrik njöt i bubbelpolen, när vi kom hem åt vi rester. För en del är det fredagslyx :).
På lördagen försökte jag få till ett långpass på trainern, tyvärr var alla vadderade cykelbyxor i tvätten så jag tog triathlondräkten. Det var inte jättebekvämt, men kanske nödvändigt att börja härda sittbenen inför sommaren. Efter passet hade Henrik lagat jättegod mat, tonfisk med sötpotatis och avocadocreme, men jag fick en otroligt låg sockerdip så jag blev helt snurrig och illamående. Det var jättesvårt att komma ur den och jag kunde inte äta. Efter en stund tog Henrik fram en chokladbit och då piggnade huvudet till lite. Synd på den goda maten, jag fick äta senare när den tyvärr hade kallnat lite. På söndagen blev det bara en lugn promenad. Resten av dagen satt jag inne och var kreativ och målade lite olika tavlor, mest gröna blommor.

Vecka 2 - 4: Jetlag, skidlopp och både tur och otur.

Vecka 2: Jetlag och otur
Första veckan hemma i Sverige hade det äntligen kommit lite snö så nu började fokus mot sista delen av klassikern, Engelbrektsloppet. Vi åkte till Karlsnäsgården utanför Ronneby där det fanns ett litet konstsnöspår på 800m. Första dagarna hemma efter Japan hade jag et helt otrolig jetlag så jag somnade jättetidigt på kvällarna och vaknade jättetidigt. Så att åka iväg till skidspåret efter jobbet var en kamp. Henrik körde och jag kämpade för att inte somna i bilen, men när jag väl kom ut i kylan vaknade jag till och det var rätt härligt att åka skidor. Trots stukad fot gick det helt okej, men det var lite öm, men det blev inte värre i alla fall.
För att orka med jobbet trots jetlag drack jag härligt grönt matcha te som jag köpte i Japan.



På torsdagen snöade det och när jag skulle gå till ett möte på jobbet såg jag inte blankisen under snön och halkade och stukade samma fot igen! Så jäkla onödigt och ont. Tur att vi hade akutsjukvårdare på jobbet som kunde rycka ut.

Till helgen hade vi löpdag med triathlongruppen, så jag gjorde så gott jag kunde med min stukade fot. Dagen bestod av teori, löpanalys med filmning, lite löpskolningsövningar och stretch. Väldigt nyttigt och jag kunde ändå vara med på det mesta. Det gick att springa på foten långsamt, men inte att ta i med kraft från framdelen av foten.
På söndagen blev det nästan två mil skidor.

Vecka 3: Tjänsteresa och skidlopp
Måndag 4:30 åkte jag mot Kastrup för att ta flyget till Düsseldorf för två dagar med mina europeiska kollegor med möten och utbildning. Det var mycket bra men intensiva och långa dagar och jag var hemma 23:30 på tisdagen.
Efter två resdagar utan träning så var det dags för längdskidor igen på onsdagen. Då hade spåret blivit något längre och det blev en mil till på kontot.
På Torsdagen körde jag ett FTP-test för cykel på trainern och på fredagen blev det ett kort men intensivt styrkepass på lunchen på jobbet. Allt för att ladda inför Stråkenloppet 42km som gick av stapeln på söndagen.
Vädret hade varit väldigt bra länge, men under söndagen började det töa, så efter första varvet på banan försvann alla spår i det varma vädret, och banan som var väldigt kuperad skulle åkas tre varv. Med en ond fot, för lite träning och inga spår stod jag bara ut i två varv, jag orkade inte samla kraft för att ta mig in på sista varvet innan reptiden. Så jag släppte iväg Henrik och tog det själv lugnt sista biten in i mål. Totalt 28km på 3h33min och Henrik körde hela 42 km. Trots besvikelsen så hade jag ju i alla fall nästan dubblat träningsmängden på snö för i år. Bara hoppas att det är spår på Engelbrektsloppet. Efter loppet stannade vi till i Jönköping och åt thai-buffe innan vi åkte hem.

Vecka 4: Tur

Den här veckan var jag fullt sysselsatt med att få alla inbjudningskort till bröllopet färdiga. Jag hade gjort eget papper och en stämpel med vårt emblem. Som pricken över i så matchade alla frimärken i färg på korten :)

Träningen den här veckan gick rätt bra och i och med den ömma foten så var det med fokus på cykel. På tisdagen blev det en timme på trainern, onsdagen blev det årets första sim-pass. Sen cyklade jag 90 min på lördagen och 45 min på söndagen.

Den här veckan var det årsmöte med konstföreningen på jobbet med utlottning av tavlor och jag vann! Det blev en söt liten elefant.

Här kommer fösta delen i sammanfattningen: Vecka 53 - 1 Japanresan

Två hela månader har gått sen jag bloggade senast. det blev visst inga uppdateringar under japanresan och sedan vi kom hem har jag haft mycket att göra på jobbet med bland annat tjänsteresor, jag har försökt komma igång med lite mängd i träningen och samtidigt försökt att planera ett bröllop. Det har inte varit helt lätt, kvällarna hemma efter jobbet har fyllts rätt fort och sen har jag inte haft ork att sitta framför en skärm och få ner mina tankar tyvärr. Men nu börjar jag känna att det finns luft i huvudet igen.

Jag ska försöka sammanfatta de här 9 första veckorna av året så smidigt jag kan utan att bli långrandig. Fokus blir på roliga höjdpunkter och hur träningen har sett ut och en sammanfattning av japanresan.

Vecka 53 Nytt år
Resan startade med att vi firade nyårsafton på flygplanet mellan Helsingfors och Nagoya. Vi fick mosserande vin till maten och jag som gillar flygplansmat med lådor med olika spännande innehåll tyckte att det kändes riktig lyxigt. Helt plötsligt reser sig en massa japaner ur sätena och lutar sig ut mot flygplansfönstret, vi gör likadant för att se vad som händer där ute och då ser vi ett grönt fladdrande norrsken. Det är bättre än nyårsraketer det!

När vi väl hade fast mark under fötterna började äventyret med att gissa vad det var man åt. Allt ser ju väldigt spännande ut, men ofta är det svårt att avgöra vad det faktiskt är för något man äter. Men för det mesta hittade vi väldigt god mat. I Japan behöver man visst också instruktioner för att gå på toa på rätt sätt.

De första dagarna i Japan spenderade vi i Sapporo, den största staden på norra ön, Hokkaido. I Sapporo gick vi på stan, shoppade och kollade in i knasiga japanska affärer, vi åt god mat och jag fick äntligen prova på att sjunga karaoke i ett riktigt karaoke-rum.

I ett hål i väggen hittade vi en liten ramen-restaurang (nudelsoppa). Där arbetade en liten gubbe som gjorde en mycket god ramen.






Vi åt naturligt vis sushi på ett sushi train.

Vi gjorde sapporo by night och tog en drink i ett höghus och sjöng sedan karaoke i ett riktigt karaoke-bås.

Vecka 1: Niseko

Efter ett par dagar i Sapporo tog vi tåget till Niseko där vi hade bokat in oss på ett hostel. Där alla delade på ett gemensamt kök och vi lagade vår egen frukost. Lunch åt vi i skidbacken och middag på kvällen åt vi på restaurang. Så här såg det ut.

Första dagen i skidbacken gick vi upp på toppen i det välkända lemmeltåget. Efter sista liften sätter de som vill upp på toppen skidorna på ryggen och går i ett spår som bildas upp till toppen. Det är för det mest mycket folk så det bildas en lång kö från det att liften öppnar tills det att de stänger gaten.
Från toppen sedan kan man ta sig ner på flera sätt och vi fick några fina åk med härligt puder :-).

På kvällarna ville vi äta gott och prova på så mycket som möjligt. Här följer ett pottpurri av vad vi åt:

I mitten av veckan trillade jag på något sätt när vi körde off pist och skidan dök ner i snön. Pjexan måste ha suttit lite för löst för foten hann vrida sig rejält innan pjexan vred loss från skidan och kan kom loss. Efter det hade jag jätteont i foten och Henrik fick hjälpa till att ploga mig ut ur offpisten och ner i backen igen innan vi kunde ta bussen hem till hostelet igen. Jag fick en rejäl stukning i foten och fick ta en vilodag och därefter åka väldigt lugnt i lätta backar. Alla ojämnheter gjorde ont i foten. Sista dagen kunde jag i alla fall åka lite mer så då fick jag äntligen lite puder igen. När vi kom till Niseko hade det börjat snöa ungefär en vecka innan, och varje dag när vi var där kom det någon decimeter eller två. Det kändes otroligt frustrerande att inte kunna vara ute och njuta av pudret, men jag kunde i alla fall vara i backen alla dagar utom en, och det kunde gått mycket värre.

Sista måltiden innan vi lämnade Japan var naturligtvis Sushi!

Tack för den här gången Japan, hoppas vi ses snart igen!